Jag kan inte fatta det!
Idag har det varit helt problemfritt här hemma!
Olivia har varit på jätte bra humör och har verkat vara nöjd med det mesta under dagen :)
Jag är så överlycklig! :D
Vi har myst en massa nu på kvällen innan läggdags och även om tösen var trött så skrattade hon så gott.
Såna här dagar tar jag verkligen vara på och det gör att man på nåt sätt fåt förnyade krafter inför kommande "jobbiga"dagar.

Och jag säger inte att hon inte får vara gnällig och skrikig, det är klart hon får, hon är ju ett barn :)
Men i lagom mängder tycker jag är bra :)
Vi får nog ta och fundera över hennes rutiner och se ifall det finns nåt man kan ändra på så att hon blir mer nöjd.
Idag har det varit liiiite annorlunda än vad det brukar men det skiljer inte mycket från andra dagar.
Men det återstår att se.

Nu blir det Greys anatomy :D

Jag kan inte fatta det!
Idag har det varit helt problemfritt här hemma!
Olivia har varit på jätte bra humör och har verkat vara nöjd med det mesta under dagen :)
Jag är så överlycklig! :D
Vi har myst en massa nu på kvällen innan läggdags och även om tösen var trött så skrattade hon så gott.
Såna här dagar tar jag verkligen vara på och det gör att man på nåt sätt fåt förnyade krafter inför kommande "jobbiga"dagar.

Och jag säger inte att hon inte får vara gnällig och skrikig, det är klart hon får, hon är ju ett barn :)
Men i lagom mängder tycker jag är bra :)
Vi får nog ta och fundera över hennes rutiner och se ifall det finns nåt man kan ändra på så att hon blir mer nöjd.
Idag har det varit liiiite annorlunda än vad det brukar men det skiljer inte mycket från andra dagar.
Men det återstår att se.

Nu blir det Greys anatomy :D

Idag (än så länge) har det varit väldigt lugnt och skönt med Olivia, hon har skrattat och pratat och varit på allmänt bra humör :) Lite smågnäll har det varit men absolut inget jobbigt. Om dagarna såg ut så här så skulle jag absolut inte gnälla själv! För även om hon varit gnällig och gråtit så har det varit mer "normalt".
Och sen så brukar hon inte visa sitt "rätta jag" till alla heller ;) mamma sa nämligen att "hon har ju varit jätte lugn och inte alls sådär skrikig som du säger att hon är hela tiden" :)

Men en sak har jag stört mig på jätte länge... och det är kommentaren " mina barn har alltid varit snälla, de har inte gråtit och skrikit". Vadå SNÄLLA? är inte mitt barn snällt för att hon gråter och skriker, kanske mer än andra barn? är hon elak då? blir bara så irriterad på sättet folk säger vissa saker, hon gör ju inte det med flit liksom. Det vet jag, även fast jag blir frustrerad och så.
Och sen att folk är så iställda på att allt är antingen svart eller vitt. Att så här SKA det vara och så här SKA man göra.
Det kanske har funkat för dem, men inte säkert att det funkar för oss.
Vi "lyssnar" till Olivias behov och vad hon tycker om och inte tycker om och sen om det inte passar in i någon annas bild om hur det "ska vara" så får de bara acceptera att det är deras åsikt.
Nu är det ingen kommentar här på bloggen jag tänker på utan allmänt som vi har hört. Jag är jätte tacksam för tipsen jag har fått av er här på bloggen och kom gärna med fler om ni har! :)
Sen om det inte skulle funka på Olivia så är det inte hela världen :D

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ

B som i Babycafé

Idag gick vi till babycafét med Olivia för hon skulle fotograferas.
Hade inga speciella förväntningar, trodde nog det värsta, att hon skulle vara jätte grinig och inte alls medgörlig.
Men så hon överraskade oss! Jätte glad tös som skrattade åt fotografen så det blev jätte fina bilder :D
Längtar tills vi får koden så vi kan titta och beställa.
Blir nog inte många bilder då de är väldigt dyra, men någon iaf måste vi ha :)

Sen så skulle även dagens bokstav handla om "blond eller brunett". Jag har länge nu velat bli blond, har gjort en massa blonda slingor några gånger men nu funderar jag på om jag skulle blondera håret helt och hållet.. har nog aldrig gjort det så... men sen är ju ekonomin största problemet där.. det kostar ju ganska mycket då jag inte kan göra det hemma, håret blir bara orange... och om jag har råd att hålla på å bleka det så att det inte blir världens utväxt hela tiden.. enklare skulle ju vara om jag blev brunett igen istället, då kan jag ju färga håret själv hemma. Men jag vill ju helst inte vara brunett just nu :(
Hehe, vilka problem man kan ha :)
Får väl se ifall man får nåt smått "bidrag" när man fyller år så jag kan ta och gå till frissan...

Ska börja med en liten grej som jag sett på många andra bloggar.
Nämligen att skriva ett inlägg dagligen med en bokstav från alfabetet. Får se hur det går :)

ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ

A som Augusti

Kan väl säga att augusti i år har betytt så otroligt mycket för mig.
Det är då våran efterlängtade dotter föddes! hon var planerad och älskad från stunden vi fick reda på att vi var gravida. Även om vi har det jobbigt för tillfället, och jag känner mig så frustrerad och otillräcklig, så älskar jag ju henne nåt enormt! Hennes underbara leende när hon ser mig och hennes skratt är det bästa som finns.
Mitt liv förändrades helt då i augusti, och bara till det bättre. Även fast jag beklagar mig mm så skulle jag inte byta bort mitt liv för nåt i hela världen.

När blir det lättare? blir det någonsin det??
Just nu känns det så otroligt hopplöst.. förstår inte varför Olivia inte kan somna när hon är trött. Sen blir hon övertrött och det blir bara värre. Försöker med amning, antingen går det inte alls (eftersom hon inte är hungrig) eller så äter hon tills hon somnar men vaknar sen när jag flyttar på mig.
Visst, jag kunde väl ligga kvar där men i en och samma ställning i nån timme låter inte så lockande.

Vet inte vad som hände men Olivia sov i 9 timmar inatt! utan att vakna :)
La henne vid halv nio igår kväll och halv sex vaknade hon för att äta.. sen sov hon till åtta efter det...
Hon var väl trött stackarn, hade lite feber igår kväll igen men nu verkar det som att febern har gett sig. Får vi hoppas iaf. Men nåt som var riktigt obehagligt var mina bröst imorse! jag vaknade själv vid fem för att det verkligen sprängde och de var stenhårda :) då vart jag nästan orolig för att nåt hade hänt eftersom hon inte vaknat än så jag hoppade upp ur sängen och var tvungen att titta så att hon andades.. sen började hon äta i sömnen så jag visste att allt var bra :)

Idag är det stormigt ute så det blir att hålla sig hemma... jag måste iofs ta mig till affären en snabbis men det är så nära så jag hinner nog inte blåsa bort :D

Idag kom Sofie förbi en sväng, medan killarna kollade på våran bil som är sönder. Hon är också en av dem som läser min blogg och som jag "beklagat" mig över hur jobbigt det är med Olivia för att hon sover så dåligt på dagarna.
Så händer detta. Jag lägger Olivia på våran säng en stund, så jag kan sätta på kaffe och hoppas att hon kanske håller sig lite lugn där en liten stund, hon har ju varit gnällig idag pga vaccinationen igår.
Så ligger hon där och viftar lite och säger nåt litet och så somnar hon! helt själv :)
Haha, typiskt.. Nu har hon sovit i nästan en och en halvtimme.
Men hon var jätte trött, varken hon eller jag har sovit bra inatt. Hon vaknade strax efter tolv inatt och verkligen skrek. Man såg hur ont stackarn hade och sen så hade hon fått feber.
Hoppas att hon sover bättre inatt.

Och ang. bilen så hittades felet. Hoppas bara att delen går att fixa till, annars blir det dyra pengar :(
Men vi har pratat lite och kommit fram till att när bilen är fixad så ska vi nog sälja den och köpa en Volvo istället.
Lättare att hitta delar till och billigare (oftast) att fixa om nåt går sönder.

Olivia är 3 månader idag! :)
Gå in på syrrans blogg och bläddra ner lite, hon har tagit en jätte fin bild på Olivia :)

Nu sover lilla plutten i sin säng.
Det är så skönt att kvällarna, för det mesta, är så lugna och smidiga.
Jag ammar henne och lägger henne i sin säng och sen sover hon där, i ca 6 timmar i sträck innan hon vaknar och vill äta igen.
Så allt är ju inte bara negativt ;)
Idag har det gått lite bättre, trots att hon sovit ganska dåligt under dagen... flera gånger men bara korta stunder.
Morgondagen ser jag inte fram emot.
Tösen ska få sin första vaccination.... men som tur är så följer mamma med mig dit, vill inte gå själv och älsklingen ska iväg på arbetsintervju precis vid den tiden...

Nu ska jag slappa lite och vänta på att criminal minds ska börja, sen tror jag faktiskt att jag går och lägger mig. Har ont i huvudet :(

Våra dagar den senaste veckan har bestått av skrik...
Börjar kännas i huvudet kan jag säga och tålamodet finns nästan inte kvar.
Olivia har jätte svårt att komma till ro och sova på dagen och det resulterar i att hon blir övertrött och skriker. HÖGT.

En sak som jag har funderat på är, finns det andra barn som är som Olivia?
Det enda man ser när man läser på bloggar och facebook och hör från andra föräldrar är hur bra allt är, lugnt och mysigt osv...
Visst, man vill väl inte skriva några "tråkiga" inlägg så, men det skulle vara bra om folk kunde göra det faktiskt. Så man inte känner sig så ensam.
För det här med att ha en bebis är verkligen en stor omställning, större än jag hade väntat mig.
Har hört att det är jobbigt men hade verkligen inte kunnat föreställa mig att det skulle vara så här.
Allt är inte negativt, det säger jag absolut inte! Vi har det jätte mysigt med Olivia under många stunder per dag men det är det eviga skrikandet... som att hon är missnöjd.. då känner man sig misslyckad som förälder.

Fick en fråga en gång från en kompis. "Hur är livet som mamma?" mitt spontana svar var "frustrerande".
Hon blev också lite chockad över att någon kunde säga så, för alla brukar ju alltid svara att det är så underbart, mysigt, det bästa som finns mm. även om det kanske inte stämmer alla dagar...
Men jag kände att jag ville vara helt ärlig, för det är vad det är stundtals, frustrerande. Det andra vet ju alla om, att det är det bästa som finns, att ha blivit mamma :) så då ville jag ge en annan sida om föräldraskap och sen sa hon att det faktiskt var skönt att någon sa det som många tänker men inte säger.

Men jag får väl bara försöka intala mig det kuratorn säger till mig, alla barn är olika och reagerar på olika sätt till allting och att det kommer att bli bättre. Och att vi är bra föräldrar även fast man ibland inte har det tålamodet som skulle behövas.

Nästa besök hos kuratorn är om 2 veckor, annars har jag gått dit en gång i veckan. Det känns både bra och dåligt, känns så skönt att bara få prata ur sig om det som bekymrar en. Men lite mycket har det väl kanske blivit med en gång i veckan då jag inte riktigt tror att det egentligen behövs...

Vardagsrumsbordet blev billigare än vi kommit överens om.
Betalade bara 100kr för den :)
Anledningen till det var att det saknades 3 skruvar... men det är lätt ordnat själv.
Nu är jag jätte sugen på att börja slipa och måla den, men vet inte riktigt vart...
Beror på hur mycket målarfärgen luktar å så.. om den inte luktar för mycket så kan jag ju måla här hemma.
Det som saknas nu, är en ny tv-bänk.. får hålla koll och försöka köpa en sån lite billigt med :D

Idag har vi inga planer, känns lite tråkigt... och vädret är inte så kul heller. Skulle behöva gå till affären och det är ju en bit att gå då vi inte har en fungerande bil för tillfället.
Men vi får se hur det ser ut i eftermiddag sen.

Håller på och "förnyar" vårat hem :)
Har hittat lite grejer nu, för en väldigt billig peng och det känns jätte skönt!
Hittade ju vitrinskåpen för 150kr och idag hittade jag ett vardagsrumsbord för 200kr. Det är iofs "fel" färg men vi ska måla om den vit någon gång :) Det blir nog jätte bra! Då har man nåt att göra också :D

Har hittat köksbord och stolar som jag letat efter länge också, men det får jag strunta i... det var lite för dyrt :(
Känns jobbigt eftersom det ändå var ett bra pris för dem då det är jätte dyrt att köpa nytt.
Men men, kanske det dyker upp en annan gång då man har dem pengarna :)

Samtidigt som vi köper "nytt" så försöker vi sälja bort det som vi har...
Så vi får se hur våran nya lägenhet kommer att se ut sen, känns jätte skönt att flytta och ha "nya" möbler :D

Idag har vi fullt upp med saker och ting, nästan så att man blir stressad, och jag blir inte så lätt stressad.
På förmiddagen var älsklingen iväg till fjugesta för att köpa 2 vitrinskåp som vi fick billigt. 150kr för båda två!
Nästan gratis så man måste ju passa på när det är ett så pass bra pris :)

Sen ska jag iväg till kuratorn alldeles strax och efter det blir det att amma och åka iväg till öbo för att skriva på kontraktet. Sen ska jag möta upp en tjej för att sälja lite kläder och därefter möta upp en annan för att köpa en bumbo stol till tösen :)
Kvällen kommer att avslutas med storhandling på maxi.

Imorn kommer jag bara ta det lugnt.

Idag är jag jätte glad!
Var på lägenhetsvisningen och efter en timme så ringer de och säger att vi fick lägenheten!
Känns superbra.
Så imorn blir det att skriva kontrakt på den lägenheten och säga upp våran nuvarande lägenhet.
Så 1 februari flyttar vi :D

Nu har jag haft ett par helt orkeslösa dagar..
Har inte orkat ta tag i nåt. Men ändå så har saker blivit gjorda på nåt konstigt sätt :)

Imorn har vi en lägenhetsvisning.. äntligen! Nu så hoppas jag bara att vi får lägenheten. Uteplats är nästan ett måste, speciellt nu när Olivia sover så bra ute.
Nu ligger hon i sin vagn på balkongen, hon har sovit där nu i 2 timmar :)
Men i längden blir det jobbigt att släpa vagnen fram och tillbaka men får vi inte lägenheten så får vi köpa en extravagn som vi har ute på balkongen.

Sen efter visningen ska jag och tösen ta oss till babycafét, ska göra klart tavlan med hennes avtryck :)
Men mer än så är inte planerat för morgondagen, så vi får väl kanske ta och hitta på nåt på eftermiddagen sen.

Igår var vi ju på babycafét.. det var väl trevligt, men jag tog inte kontakt med någon där... :(
Tyckte att det var jätte jobbigt, så vi satt väl mest å fikade och pratade med dem som jobbar där.
Sen så gjorde vi fot och handavtryck på Olivia i gips, det är klart till nästa onsdag. Då går jag nog dit själv med henne och gör klart tavlan. De har jätte bra priser på allt, som tavlan.. det kostar inget att göra avtrycken men om man vill köpa en ram från dem så kostar det 50kr. Och det är helt klart värt det!

När tösen vaknar från sin morgon/förmiddags vila skulle älsklingen ta med henne ut på en långpromenad så jag får greja här hemma lite i lugn och ro. Känns skönare att städa och fixa när man är själv och inte blir avbruten med det man håller på med. Sen ska vi få lite lunchbesök av Sofie :) Tänkte fixa till en kyckling och pastasallad och varma baguetter till...
Därefter blir det familjecentralen och en träff med föräldragruppen, ska få information om det här med introdution av smakportioner vid 4 månaders ålder. Kan vara bra att lyssna på. Fast ganska mycket information har jag redan fått av syrran :) och sen så är ju inte allt så "svart eller vitt" som det är enligt bvc, att man SKA göra så och man ska INTE ge dem innan mm.
Men i alla tider förut så har ju barn fått gröt mm i ganska tidig ålder, bla jag själv...
Men sen så förstår jag ändå varför de vill att man ska helamma tills barnet är 6 månader, för många slutar/minskar på amningen så fort man får introducera och börja ge annan mat. Och amningen är ju det bästa för dem. Jag kommer inte att sluta eller minska på amningen även fast jag ger lite annat utan kommer att fortsätta som vanligt.
Så runt julen får Olivia börja smaka på lite potatis, kokt morot, banan mm :) men det är ju inte säkert att hon är redo för det, alla barn är ju olika.. men vi tar det som det kommer :)

Hade mitt andra kuratorsbesök i måndags.
Det känns jätte skönt att prata med henne, vi har mest pratat om ekonomi just nu, för det är det som är det största bekymret hos mig... jag tar på mig för mycket ansvar och funderar alldeles för mycket på saker som jag inte kan rå över. Vi pratar också om hur jag tenderar att "ta över" andras problem/bekymmer även fast ingen begär det från mig. Allt det, plus att föräldrarollen fortfarande är så ny för mig, gör att det blir lite för mycket för mig.
Vi ska träffas nästa måndag igen och därefter så ser vi om vi ska träffas efter en vecka igen eller om det blir efter 2 veckor.
Allt blir extra känsligt just nu, med hormoner i kroppen, dålig sömn mm.
Men jag klagar inte, inte på det sättet. Jag skulle aldrig byta bort mitt liv som jag har nu!
Olivia är det finaste jag har!
Ibland blir jag bara så less på när folk säger till mig att "du visste ju att det blir så här när man får barn, det är lite sömn och skrik och gråt"... Ja, jag visste det, men vadå? bara för att man vet det så ska man inte få klaga någon gång? man får inte vara trött? man får inte "tappa" humöret?
Det är samma sak när man är gravid.. ibland får man kanske höra att du ville ju bli gravid... och då får man inte heller klaga? man måste bara gilla alla krämpor som följer med graviditeten och älska det?
Man vill ju inte ha barnet mindre för det...

Usch, nu ska jag inte skriva mer om det här... ville bara få ur mig det :)

Och by the way... framkallade bilder via fujifilm, skickade iväg beställningen förrgår kväll och fick bilderna idag! snacka om snabb leverans :D

Nu tänkte jag att ni skulle få läsa om min förlossning, bara gått 10 veckor sen den var ;) Alla tider är ungefärliga, kommer inte ihåg och sen mot slutet så hade jag ingen koll på klockan, inte så konstigt med tanke på vad jag höll på med :) Den är väldigt lång, och kunde ha blivit ännu längre, men jag skrev inte exakt allt, för det orkade jag inte :)

Måndag 22/8 vaknade jag som vanligt på morgonen, kände inget speciellt. Men efter några timmar, runt 11 tiden så kände jag nåt konstigt i magen (kan tänka mig att det är som nån lindrig mensvärk, har ju aldrig haft mensvärk) men visste inte riktigt om det var värkar eller inte. Messade syrran och berättade, eftersom hon skulle vara med på förlossningen så ville jag meddela henne det lilla minsta :)
Gick över till henne på eftermiddagen och kände fortfarande av det där konstiga i magen, men började sakta förstå att det hade börjat.
Väl hemma sen runt 16 hade värkarna kommit igång lite mer ordentligt, men fortfarande inte så starka och de kom inte så ofta, men jag låg i sängen iaf och vilade.
Höll kontakt med syrran under kvällen och berättade hur det gick. Värkarna började kännas mer och mer ju senare det blev, men var inte jätte långa eller intensiva och inte regelbundna. Älsklingen klockade värkarna och vi försökte få tiden att gå på nåt sätt.
Jag tog 2 alvedon och ett bad på natten, kommer inte ihåg vilken tid, för att försöka slappna av. Syrran skulle försöka sova lite ifall vi skulle åka in senare på natten/tidigt på morgonen. Hon hade meddelat mamma också som skulle sitta barnvakt åt hennes barn att vi eventuellt åker på natten.

Jag och älsklingen kunde inte sova, utan vi satt som fastklistrade vid datorn och klockade värkarna och hoppades att de skulle bli regelbundna så att vi kunde åka in. Vid 2 tiden på natten tyckte jag att jag hade väldigt ont (men inget jämfört med vad jag skulle ha sen) och tyckte att det kan nog bli dags att åka om ett par timmar.
Vid 3 meddelade vi syrran att vi hade ringt förlossningen och att vi kunde komma in om vi ville för en kontroll och efter 1 timme så åkte vi in. Mina värkar var onda, men inte regelbundna. När vi kom till förlossningen möttes vi vid dörren av en barnmorska, första intrycket var väl inte så bra, och hon tog oss till ett rum.
Där kopplade hon på Ctg och gick ut. Så där låg jag och väntade och hade väl någon värk, de hade avtagit lite just när vi kom dit. Efter en stund kommer barnmorskan in och gör en vaginalundersökning, det var inte trevligt kan jag säga. Öppen bara 1cm och omogen! trodde verkligen det var mer, jag hade ju så onda värkar (men värre skulle dem bli, men det visste jag inte då). Så det var bara att åka hem, då var väl kl 5.30 ungefär på tisdagsmorgonen.

När vi kom hem så sa jag till älsklingen att han skulle försöka sova lite, vi hade inte sovit på nästan 24 timmar, men han ville inte att jag skulle sitta för mig själv (jag kunde inte sova). Jag ringde mamma och bad henne komma och sitta med mig en stund. Sen tog jag 2 alvedon till och gick och la mig i badet igen medans jag väntade på att mamma skulle komma.
Vi satt och drack lite kaffe och jag åt någon smörgås. Värkarna började ta i mer och mer, men kom fortfarande oregelbundet.
Efter lite över en timme så började jag känna mig lite trött så jag sa till mamma att jag skulle försöka vila lite, så hon gick hem. Jag la mig på soffan och slumrade till mellan värkarna. Nu kändes de som ordentliga hugg i magen och jag nästan ryckte till vid varje värk. Efter ca 2 timmar så kände jag att jag klarade inte av att ligga längre, kunde ju ändå inte riktigt sova, så det var bara att gå upp. Väckte älsklingen för att jag hade riktigt ont och det kändes jobbigt att gå igenom dem själv.

Någon gång mellan 11 och 12 kom syrran, för jag sa att jag ska försöka stå ut en stund till, men att det börjar bli dags att åka in snart. Då hade jag riktigt jobbiga värkar, jag kunde inte ligga eller sitta för då gjorde det jätte ont, så jag vandrade runt och runt i lägenheten och vid varje värk så fick jag luta mig mot väggen eller diskbänken.
Vid 14 ringde älsklingen till förlossningen och sa att vi skulle komma in. Jag hade fortfarande inte regelbundna värkar, men jag kände att jag klarar inte av det här hemma längre.

Vi kom till förlossningen ungefär en halvtimme senare, vid 14.30 och jag hade ordentliga, jobbiga och smärtsamma värkar väldigt ofta. Vi visades in i ett nytt rum och fick sitta där en stund och vänta på barnmorskan.
Jag har ju jobbat på förlossningen så jag frågade vilka som skulle jobba på kvällen och önskade den som jag tyckte bäst om och hade faktiskt haft henne i tankarna när jag undrade vem som skulle jobba när jag väl kom in.
Hon kom in och jag hade så jobbiga värkar att jag grät. Vaginalundersökning gjordes också och jag var öppen 5cm och helt utplånad! Vilken lycka jag kände när jag förstod att vi inte behövde åka hem igen. Barnmorskan sa att jag hade gjort halva jobbet hemma och det kändes så skönt att höta det :) Hon frågade mig lite om hur jag ville ha det och vilken smärtlindring jag ville ha. Jag hade bestämt mig för att prova lite olika saker men absolut INTE epidural.

Det första som hon rekommenderade var morfinspruta i skinkan. Jag hade så ont så hon tyckte att jag behövde slappna av lite. Vid den tiden ca 16.00 hade jag haft värkar i 24 timmar (såna som kändes men allt som allt i 29 timmar) och jag hade inte sovit nåt på ca 34 timmar.
Det kändes jätte bra, värkarna var inte lika kraftiga, även fast jag hade dem, och jag var inte lika spänd i kroppen. Effekten av det höll i sig i några timmar och vi försökte sysselsätta oss med promenader runt på avdelningen mm.

Och att syrran var där, var till en så stor hjälp så det går inte att ens beskriva med ord. Att hon stöttade mig och älsklingen och höll honom sällskap när allt drog ut på tiden vet jag inte ens hur jag ska tacka henne för.
Men det kommer alltid vara ett speciellt minne som jag kommer att bära med mig. <3

 

Jag är nästan klar med min lilla berättelse.
Hoppas ni orkar läsa för att den är verkligen lång :)
Men hinner inte skriva klart den just nu, vi måste åka iväg till hallsberg och titta på ett par vinterdäck och sen till affären för att handla grejer till tacos. Har bjudit över mamma å mika hit i eftermiddag, det är ju våran tur å bjuda dem på mat :)

Ha en mysfredag allihop!

... och skriver min förlossningsberättelse nu...
Det kommer att ta en liten stund och den kommer att bli LÅNG! :)
Svårt att korta ner den när det tog så lång tid från början till slutet...
Men den dyker väl upp här på bloggen inom de närmsta dagarna, kanske imorgon. Har skrivit halva men känner att jag börjar få lite skrivkramp så får fortsätta senare ikväll eller imorgon.
Kommer även att bjuda på några bilder från förlossningen ( inga "avslöjande" eller "äckliga) men heller inte så smickrande bilder :)

Nu ska jag titta till tösen ifall hon vaknat, sen blir det nog en sväng hem till syrran.

Ciao!

Huvudet spränger, ögonen vattnas och snoret rinner.

Fick iaf jackan igår för 200kr.