Idag klarade jag inte av det längre. Gick hem vid elva.. bröt ihop totalt.. började gråta utan anledning..
Mina jobbarkompisar förstod mig helt å det var de som skickade hem mig å sa att jag får inte komma imorn heller..
Skönt att ha arbetskamrater som förstår å bryr sig.. några av dem hade sett att jag inte har mått bra under ett par dagar nu å så.. å så kom en av dem fram till mig idag å frågade om jag mådde bra, å då bröt jag ihop...
Nu är det nog dags att jag ringer det där samtalet, måste nog gå å prata med någon å ta itu med det här.. orkar inte må så här dåligt varje dag å speciellt när jag själv inte vet varför jag mår så dåligt..
Fuck att det alltid ska vara nåt med mig, att inget ska fungera för mig..

Nu ska jag bara ta det lugnt i helgen.. försöka att inte stressa min hjärna så som jag alltid annars gör...

Ska ta å äta något, har ätit så dåligt senaste veckan...

Bye!
T